Klantig

Den här veckan har varit allt annat än enkel, men inte jättesvår egentligen.

Gymmade i måndags!!! = AsTAgg och pIGG!! Körde 1 km rodd som uppvärmning, sen lite ben, rumpa, armar och rygg!

I måndags på träningen drog jag av ledbandet i foten så nu hoppar jag på kryckor, kan säga att det inte är lätt för någon som knappt skadat sig förut!

Har varit hemma tre dagar nu för att vila upp mig och öva in snitsen lite på kryckorna, den sitter fortfarande inte.

När man har så här pass mycket dötid blir det att man tänker ganska mycket, jag har ganska länge nu saknat en person som betytt världen för mig, han var min bästa vän och kompletterade mig verkligen. Det gick väldigt fel där, jag är inte helt säker på varför vi inte har kontakt längre, men jag träffar iallafall hans bror ibland, typ var tredje månad känns de som... Dem två killarna var de bästa grabbarna jag haft i mitt liv och jag tycker om dem båda på så olika sätt, de är helt otroligt underbara!

Har nästan glidit ifrån deras familj helt, det är så sorgligt för jag älskar deras familj, jag kunde prata om alla möjliga saker och problem med deras föräldrar och deras lillasyster var som min egen. Saknar det något otroligt, men jag tror det delvis är mitt eget fel att jag inte har kvar det där längre samtidigt som jag vet att de har annat att tänka på. Jag väntar i princip bara på att han ska höra av sig igen och ta tillbaka kontakten. Långtråkig väntan.

Hoppas ni själva har det bra och mår super! Imorgon vet jag inte vad som händer men skola blir det ändå. Vi ses, kram ♡